Informationen på denna sida kommer från Karl-Arne Markström. Tack, Karl-Arne!
Inledning
CT5 konstruerades på dåvarande Standard Radiofabrik i Bromma under början av
50-talet.
Den byggdes för 5 kW kontinuerlig uteffekt på telegrafi (A1) eller fjärrskrift
(F1), och bestod av tre huvudenheter, styrdel, effektdel och
kraftdel.
Styrdel
Styrdelen hanterade frekvensgenerering och mellanförstärkning. Oftast bestod
frekvensgenereringen av en
stabiliserad styroscillator "IGO"
från Philips.
Effektdel
Effektdelen förstärkte upp styrdelens uteffekt på några 10-tal W till 5 kW.
Denna innehöll tre elektronrör, och slutröret var en pentod 5J/180E (se
bild) tillverkad av Standard Telephone & Cables i England.
Den vanligaste konfigurationen var 3 effektdelar med var sin styrdel vilka i sin
tur strömförsörjdes av
en gemensam kraftdel.
Kraftdel
Kraftdelen levererade driftspänningar till effektdelarna.
Dess främsta ingrediens var en stor oljefylld 3-fas transformator.
Användning
CT5 kopplades vanligen till dipolantenner (för relativt korta förbindelseavstånd) eller
till rombantenner (för
längre avstånd).
Drifterfarenheterna av CT5 var tämligen blandade.
Sändaren hade ett rykte att vara "lynnig" och det var ganska lätt att stämma av
på fel utfrekvens om
man inte såg upp.
Även överslag i slutrör och likriktare kunde vara ganska vanliga.
Genom att ersätta hela styrdelen + det första steget i effektdelen med en
transistoriserad drivsändare
kom egenskaperna att förbättras betydligt.
Mer information
För mer information om försvarets samband rekommenderas webplatsen
www.fht.nu.
//MatsB v 1.0 2008-10-03
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.
Effektdel
Användning