Riksstyrets del i det civila försvaret beskrivs på denna sida. Detta är en del
av ledningsstrukturen under kalla kriget som fortfarande omgärdas med en hel del
sekretess. På en undersida beskrivs beredskapen hos
de statliga verken.
Riksdag
Under de första 15 åren av kalla kriget hade Sverige en tvåkammarriksdag med
upp till 388 ledamöter sammanlagt. Efter enkammarriksdagens genomförande hade
riksdagen 350 ledamöter, vilket efter jämviktsriksdagen 1973-1976 ändrades till
349 ledamöter.
För att inte den stora mängden ledamöter skulle vara ett hinder för ett
effektivt riksstyre i krig, utsågs från år 1965 en krigsdelegation. Sedan
enkammarriksdagen infördes bestod krigsdelegationen av 50 ledamöter. Under krig eller
krigsfara kunde
krigsdelegationen överta riksdagens uppgifter. Riksdagens krigsdelegation hade sin
krigsuppehållsplats samordnad med regeringens, se även nedan. Även om krigsdelegationen inte
formaliserades förrän 1965, så beskrev Ulla Lindström (se även nedan) redan år 1958
att 75 av riksdagens ledamöter ledamöter skulle ha sina arbetsplatser i regeringens
krigsuppehållsplats. Detta torde ha varit en föregångare till den formella
krigsdelegationen.
Regering
Regeringen hade, tillsammans med riksdagens krigsdelegation, en skyddad
krigsuppehållsplats. Stor sekretess omgärdar fortfarande detta, men en del är
känt.
Under
andra världskriget hade statsministern en ledningsbuss från vilken Sveriges
regering kunde ledas. Bussen kallades "Per-Albinbussen", och var utrustad för
radiokommunikation och trådanslutning.
Ledningsbussen från andra världskriget finns kvar än idag, och finns att
beskåda på
Militärfordonsmuseum
i Malmköping.
Bilden på bussen här är lånad därifrån, tack för lånet!
Efter andra världskriget är regeringens krigsuppehållsplats ännu höljd i
dunkel.
År 1958 rapporterar Ulla Lindström i sin memoarbok "I Regeringen" om
att bygget av ett bergkomplex för regering, riksdag och ledningen för de
statliga verken gick mot sitt slutförande. Enligt Ulla Lindström skulle totalt
4000 (fyratusen) personer rymmas i anläggningen. Detta skall jämföras med att
storleken på en stor militär stab kanske kunde komma upp i 400 (fyrahundra)
personer. Platsen för denna enorma anläggning var centralt i Sverige, i en del av
landet som man räknade med inte skulle vara utsatt för direkt fientlig invasion.
De mellansvenska skogarna uppfyller dessa krav väl.
Det är osäkert huruvida krigsuppehållsplatsen från 1958 verkligen rymde 4000
personer i ett enda jättelikt bergrum, eller om det som beskrivs av Ulla Lindström
är en samling av bergrum som tillsammans rymde detta antal personer. Klart är i alla
fall att det i det aktuella området fanns mer än en anläggning för den civila ledningen,
där fanns en liten handfull större och några smärre bergrum som tillsammans utgjorde det
civila styrets krigsuppehållsplats.
Det bygge för riksstyret som Ulla Lindström rapporterar om sammanfaller i
tiden med det intensiva militära bygget av berganläggningar under samma period, och
riksstyrets anläggning(ar) fick så småningom, i mitten av 1960-talet, sällskap
av det militära högkvarterets anläggningar när den s.k. högkvarterszonen
etablerades. Se även sidan om Högkvarteret.
I högkvarterszonen var det nära mellan de civila och de militära anläggningarna,
vilket måste ha underlättat samverkan mellan de civila och de militära delarna,
exempelvis vid möten mellan regering och militärledning. Vissa anläggningar, exempelvis
för samband, delades mellan det civila och det militära styret. Likaså betjänade
militära sambandsförband sambandsutrustning även i civila anläggningar.
Den stora anläggning för riksstyret som Ulla Lindström beskrev ersattes så småningom,
men ryktena går här isär om vad den ersattes av, och eventuellt kan det ha byggts flera
anläggningar.
På 1980-talet skall en anläggning för riksstyret ha byggts betydligt längre västerut, längre bort
från fiendens tänkta anfall från öster, och närmare Norge. Ungefär samtidigt lär en anläggning ha
byggts betydligt närmare Stockholm. Båda ryktena är substansfulla, och om de är sanna så kan anläggningarna
antingen ha använts parallellt för att inte lägga alla ägg i samma korg, eller så kan tanken ha varit
att stegvis förflytta sig bort från Stockholm alltefter krigslägets hotfullhet.
Statliga verk
Ledningen för de statliga verken planerades flytta till
krigsuppehållsplatser, under tiden för den stora anläggning som nämnts ovan var
dessa krigsuppehållsplatser
samlokaliserade med varandra och med regering och riksdag. Sannolikt gällde detta
även senare, åtminstone för de statliga verk som hade försvarsviktig verksamhet.
De statliga verken har fått en egen sida.
Statschefen
Statschefen (Kungen under hela kalla krigets epok) och övriga kungahuset
utgjorde ett speciellt problem. Kungen var givetvis av stor symbolisk betydelse
för Sverige, och av stor psykologisk betydelse för krigsansträngningen.
Kungen borde av psykologiska skäl stanna i Sverige efter ett fientligt anfall för att visa att läget
inte var hopplöst utan att motståndet skulle fortsätta. Samtidigt vore det en
katastrof för motståndsmoralen om kungen blev dödad eller tillfångatagen. I
sammanhanget kan påminnas om att kungen fram till 1975 var den som officiellt
styrde Sverige. Regeringsbeslut skulle bekräftas i konselj av kungen eller
dennes ersättare (kronprinsen, arvprinsen). Därför kunde en kung i fientlig
fångenskap skapa problem avseende legitimiteten i beslut fattade av den (kungalösa) folkvalda regeringen.
Det var alltså inte en ren symbolfråga att behålla kungen i landet.
Lösningen på frågan om kungen skulle evakueras ur landet eller inte blev
typiskt svensk, man förberedde för båda möjligheterna. En evakueringsväg för kungahuset och en
exilregering var förberedd över Trondheim till England. Efter förebild i Norges
kungahus och regering under andra världskriget skulle en svensk exilregering upprättas i England om
Sveriges regering var förhindrad att styra Sverige från svensk mark. Se även sidan om
hemliga NATO-samarbeten.
I ett läge då kungen kunde vara kvar i landet men inte i Stockholm,
förbereddes en krigsuppehållsplats i berg samlokaliserad med regeringens.
//MatsB v 1.5 2014-03-12
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.