Luftförsvar, luftbevakningscentraler (LC)

Under denna rubrik avhandlas luftförsvarets luftbevakningscentraler i Sverige under kalla kriget.

Informationen på denna sida är i stor utsträckning hämtad från Bernt Törnells utmärkta bok Spaning mot skyn, som presenteras utförligt på webplatsen www.flygbas.se.

Luftbevakningscentraler

I den luftbevakningsorganisation som trädde i kraft i och med beredskapen under andra världskriget, rapporterade luftbevakningsstationerna till luftbevakningscentraler, där informationen sammanställdes till underlag för beslut om luftskyddsaktivitet (flyglarm eller liknande varningar).

Dessutom fanns i luftbevakningscentralen förbindelseofficerare från luftvärnet och jaktflyget.

I slutet av beredskapstiden samordnades dessa tre funktioner (luftskydd, luftvärn, jaktflyg) alltmer. I flera fall var luftbevakningscentraler och luftvärnscentraler grupperade intill varandra, eller till och med samgrupperade.

Under 1945 gjordes ett försök i Malmö med en gemensam central för luftskydd, luftvärn och jaktflyg. Detta var första försöket med de gemensamma luftförsvarscentraler som kom att bli kärnan i STRIL 50-organisationen.

Organisation

Under beredskapstiden delades landet in i luftbevakningsområden. I varje luftbevakningsområde fanns en luftbevakningscentral (LC). Luftbevakningscentralerna kunde inrymmas i källaren till Telegrafverkets växel (en vanlig placering), i bergrum (ovanligt i början, fler LC placerades i bergrum senare) eller oskyddat (vanligt i början samt i mindre utsatta områden).

Följande luftbevakningscentraler fanns (källa: Bernt Törnell, Spaning mot skyn):

Malmö

Karlskrona

Kalmar

Jönköping

Gävle

Östersund

Sundsvall

Göteborg

Skövde

Trollhättan

Katrineholm

Linköping

Stockholm

Uppsala

Karlstad

Örebro

Falun

Umeå

Storuman

Boden

Överkalix

Gällivare

Visby

Förutom dessa byggdes även ett antal reservlc att användas om de ordinarie utsattes för bekämpning eller på annat sätt blev oanvändbara. I vissa fall var det äldre LC som blev reservlc. Nedan följer en ofullständig lista över orter med reservlc (det totala antalet reservlc torde ha varit minst ett femtontal):

Boden

Bollnäs

Fårösund

Hässleholm

Hemse

Kiruna

Norrköping

Osby

Sollefteå

Västerås

Dessutom fanns ett kvalificerat hemligt stabslc i Stockholm, där försvarsledningen samlade luftförvarsläget från övriga LC, och varifrån landets luftförsvar skulle ledas i händelse av krig. Dessutom fanns ett lika hemligt reservlc för försvarsledningen, på behörigt avstånd från Stockholm.

Termen krigslc användes också. Krigslc avsåg en luftbevakningscentral som var menad att användas i krig. Oftast användes termen enbart i de fall luftbevakningsområdet hade såväl en ordinarie LC för fredstida bruk som en annan ordinarie LC för krigstida bruk.

Mer information

Den som är intresserad av ytterligare information rekommenderas att ta del av Bernt Törnells utmärkta och mycket detaljerade bok Spaning mot skyn, som presenteras utförligt på webplatsen www.flygbas.se.

//MatsB   v 1.1 2007-12-29