Livsmedelslagring - Bakgrundshistoria

Under denna rubrik avhandlas bakgrundshistorien till livsmedelslagringen i Sverige under kalla kriget.

Livsmedelslagringens bakgrund

Som nämnts på sidan om livsmedelslagring drabbades Sverige i likhet med flera andra europeiska länder av livsmedelsbrist under första världskriget. Redan i mitten av första världskriget tillsattes därför Statens lagerhus- och kylhuskommission, för att utreda hur beredskapslagring av livsmedel skulle kunna ske. Kommissionen kom fram till att ett stort antal lagerhus borde byggas, det ursprungliga antalet var över tjugo. Dessutom borde fryshus byggas för förvaring av kött.

Lagerhus

Under slutet av första världskriget och åren därefter byggdes nio stycken lagerhus för lagring av spannmål. Dessa byggdes i de svenska jordbruksområdena, i orterna Eslöv, Tomelilla, Åstorp, Östra Klagstorp, Eskilstuna, Hallsberg, Linköping, Roma och Vara.

Av de nio lagerhusen finns bara de i Eslöv, Hallsberg och Vara kvar. Bilden till vänster är en modern bild av lagerhuset i Eslöv. Endast lagerhuset i Vara används fortfarande för spannmålslagring.

Kyl-/fryshus

Kyl- eller fryshus byggdes också för lagring av kött. Den ursprungliga tanken bakom detta var att missväxt eller epizooti kunde framtvinga en masslakt av husdjur. Stora utrymmen skulle då krävas för lagring av köttet.

Förvaltning och drift

För förvaltning och drift av lager- och fryshusen ansvarade Statens lager- och fryshusstyrelse. Under mellankrigstiden skedde vissa försäljningar, men statens lager- och fryshusstyrelse drev övriga lagerhus till efter andra världskrigets slut, då ägandet övergick till statliga Svenska Spannmålsaktiebolaget, från år 1954 Svenska Lagerhus AB.

Kalla krigets epok

Livsmedelslagringen under kalla krigets epok beskrivs på en separat sida.

//MatsB   v 2.0 2008-09-05