Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB)

Under denna rubrik avhandlas Byggnads- och reparationsberedskapen i Sverige under kalla kriget.

Byggnads- och reparationsberedskapen

Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) beskrivs så här i förordningen om byggnads- och reparationsberedskapen (1989:205):

"1 § Byggnads- och reparationsberedskapen är en beredskapsorganisation som har till uppgift att utföra nybyggnads-, reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret.

Byggnads- och reparationsberedskapen skall vara verksam under krig och, om regeringen beslutar det, vid krigsfara eller sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig."

Organisation

Byggnads- och reparationsberedskapen organiserades av försvarsmakten. Cheferna och deras kontor var militära. För arbetet kontrakterades företag inom exempelvis bygg- och maskinbranschen. Försvarsmakten tillhandahöll "de maskiner och arbetsredskap som inte kan ställas till förfogande av företagen eller beställarna" (1989:205).

Krigsmän?

Byggnads- och reparationsberedskapen leddes av försvarsmakten. Uppgiften var att utföra arbeten för totalförsvaret. Själva arbetet utfördes av kontrakterade civila företag och civil arbetskraft, eventuellt med av försvarsmakten tillhandahållna arbetsredskap. Frågan huruvida denna civila arbetskraft skyddades av folkrätten eller inte kan diskuteras. Jag har skrivit en sida om folkrätten där problemet diskuteras, och en sida om totalförsvaret och dess problem med folkrätten.

//MatsB   v 1.0 2008-01-04