Under denna rubrik avhandlas verkskyddet i Sverige under kalla
kriget.
Verkskyddet
Följande definition av verkskyddet användes i Lagen om civilt försvar
(1994:1720):
"Verkskyddet är en beredskapsorganisation som under höjd beredskap har till
uppgift att, vid den anläggning där det organiserats, medverka vid skydd av
verksamheten och personalen samt i räddningstjänst.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att det vid
en anläggning skall finnas verkskydd, om det vid anläggningen bedrivs verksamhet
som har stor betydelse för totalförsvaret, och om anläggningen med hänsyn till
sin belägenhet eller verksamhetens art kan antas bli särskilt utsatt vid
stridshandlingar."
Det som lagtexten beskriver är i princip detsamma som stadgas i
civilförsvarslagarna av år 1944 respektive 1960. (Att jag valt lagen av år 1994
för definitionen här ovan beror på att lagen av år 1994 har en tydligare och
klarare beskrivning av verkskyddet än vad lagarna av 1944 respektive 1960 har.)
Anläggningar av betydelse för totalförsvaret ålades att upprätta ett
verkskydd. Verkskyddets uppgifter påminde om
driftvärnets, huvuduppgiften var
att skydda den egna anläggningen. Eftersom verkskyddet var en del av
civilförsvaret, var skyddsuppgiften för verkskyddet liktydig med "skydda från
skador". Detta till skillnad från driftvärnet, vars skyddsuppgift var liktydig
med "försvara".
Eftersom "betydelse för totalförsvaret" innefattade såväl militärt, civilt,
ekonomiskt som psykologiskt försvar, var det ett mycket stort antal
arbetsplatser som omfattades av lagen om verkskydd.
Verkskyddet innefattade skydd för verksamheten och personalen vid
anläggningen. Skyddsrum byggdes vid anläggningarna, eftersom det var
viktigt att anläggningarna kunde drivas vidare även under hot om angrepp.
//MatsB v 1.0 2008-01-04
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.