Lokalt civilt försvar - Befolkningsskyddsrum

De kommunala befolkningsskyddsrummen beskrivs på denna sida.

Befolkningsskyddsrum

Städer och andra större tätorter byggde befolkningsskyddsrum för civilbefolkningen. Dessa var avsedda att komplettera de skyddsrum som fastighetsägare var skyldiga att anlägga.

Bakgrund

Under första delen av kalla kriget antogs att ett eventuellt krig skulle ha stora likheter med andra världskriget. En av de mest framträdande egenskaperna med andra världskrigets bombkrig var den totala avsaknaden av respekt för folkrätten. Båda sidor, men främst de västallierade, bombade städer och civilbefolkning urskillningslöst. Det var tvärtom en medveten strategi från brittisk och amerikansk sida att utsätta den tyska civilbefolkningen för så stora lidanden som möjligt.

Efter andra världskriget antogs som sagt att ett nytt krig i Europa skulle ha stora likheter med det tidigare. Sovjetunionen antogs inte komma att ha större respekt för folkrätten än vad USA och England hade haft under andra världskriget. Därför antogs (sannolikt också med full rätt) att städer och andra befolkningscentra skulle komma att bombas. Av denna anledning byggdes befolkningsskyddsrum i ett antal städer och större tätorter. För alla större tätorter fanns dessutom utrymningsplaner för att snabbt kunna tömma tätorterna på civilbefolkning.

Befolkningsskyddsrummen var ett komplement till de skyddsrum som fastighetsägare var skyldiga att anlägga i exempelvis bostads- och kontorshus. Personer som saknade eget skyddsrum, eller som befann sig långt från sitt eget skyddsrum, kunde söka skydd i befolkningsskyddsrummen.

Befolkningsskyddsrummen anlades därför strategiskt i tätorterna, på centrala platser där mycket folk var i rörelse.

I Stockholm fungerade även vissa tunnelbanestationer som befolkningsskyddsrum.

Under senare delen av kalla kriget antogs att det i det eventuella kommande kriget skulle göras större åtskillnad på kombattanter och icke-kombattanter. Såväl befolkningsskyddsrum som utrymningsplaner för städer fick därför lägre prioritet. Som påpekats på sidan om folkrätten var detta nog i hög grad ett önsketänkande. Inte minst var det ett ekonomiskt grundat önsketänkande, eftersom man med hänvisning till folkrätten kunde avstå från skyddsåtgärder för civilbefolkningen.

//MatsB   v 1.3 2009-07-05