Utredningar

Under denna rubrik tar jag upp några av de viktigaste av de statliga utredningar som berör förhållanden under kalla kriget.

Utredningar

Ett antal statliga utredningar av intresse har gjorts, de flesta efter kalla krigets slut. Dessa utredningar publiceras i serien Statens Offentliga Utredningar (SOU). Nedan listar jag några av de utredningar som är intressanta vid studier av kalla kriget.

Neutralitetspolitikkommissionen

Neutralitetspolitikkommissionen (Rapport: Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969, SOU 1994:11) utredde Sveriges förhållande till främmande makter, och då närmast NATO och NATO-länder. Utredningen behandlade tidsperioden 1949-1969.

Den stora styrkan med Neutralitetspolitikkommissionens arbete är att kommissionen kom till stånd relativt tidigt och genomförde intervjuer med ett stort antal nyckelpersoner som vid tiden för kommissionens arbete fortfarande levde.

Neutralitetspolitikkommissionen hade några tillkortakommanden. För det första behandlades endast tiden fram till 1969. För det andra var flera dokumentationskällor otillgängliga (okända) för kommissionen. Detta gör att kommissionens slutsatser i dagens ljus ibland kan ses som ofullständiga.

Säkerhetspolitiska utredningen

Den säkerhetspolitiska utredningen (Rapport: Fred och säkerhet, SOU 2002:108) behandlade Sveriges säkerhetspolitiska miljö 1969-1989. Den tog tidsmässigt vid där Neutralitetspolitikkommissionens arbete slutade, år 1969, men hade ett betydligt bredare uppdrag.

Utredningen täcker in såväl försvarsbeslut som försvarsförberedelser under den aktuella perioden (1969-1989).

Ubåtsutredningen

Ubåtsutredningen (Rapport: Perspektiv på ubåtsfrågan, SOU 2001:85) var den tredje ubåtsutredningen mellan åren 1983 och 2001. De tidigare var Ubåtsskyddskommissionen (Rapport: Att möta ubåtshotet, SOU 1983:13), samt Ubåtskommissionen (Rapport: Ubåtsfrågan 1981-1994, SOU 1995:135).

I SOU 2001:85 sammanfattas även resultaten från de båda tidigare kommissionerna.

Säkerhetstjänstkommissionen

Säkerhetstjänstkommissionen (Huvudrapport: Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet sedan år 1945, SOU 2002:87) tog ett helhetsgrepp på de svenska säkerhetstjänsterna, och kommissionens arbete resulterade förutom huvudrapporten i ett stort antal rapporter, jag saxar direkt ur missivbrevet till kommissionens slutbetänkande:

"Till betänkandet fogas följande på kommissionens uppdrag utarbetade rapporter:

Ulf Eliasson, Politisk övervakning och personalkontroll 1945-1969. Säkerhetspolisens medverkan i den politiska personalkontrollen (SOU 2002:88).

Ulf Eliasson, Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002. Förutsättningarna för säkerhetspolisens politiska registreringar och medverkan i personalkontrollen (SOU 2002:89).

Magnus Hjort, Den farliga fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning av fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNLgrupper 1945-1990 (SOU 2002:90).

Magnus Hjort, Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002 (SOU 2002:91).

Lars Olof Lampers, Det grå brödraskapet. En berättelse om IB (SOU 2002:92).

Karl Molin, Magnus Hjort, Alf W Johansson och Lars Olof Lampers, Övervakningen av ”SKP-komplexet” (SOU 2002:93).

Evabritta Wallberg, Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980,

Lars Olof Lampers, SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism efter 1980, båda i Övervakningen av nazister och högerextremister (SOU 2002:94).

Ulf Bjereld, Övervakningen av den svenska Palestinarörelsen 1965-1980,

Jakob Gustavsson, Hemliga tjänster och det öppna samhället,

Thomas Jonter, Det amerikanska spåret. En undersökning av IB:s bildande och eventuella kopplingar till USA,

Lars Olof Lampers tre rapporter, Sjukhusaffären i Göteborg, Värnpliktskonferensen i Örebro och Överskottsinformation från telefonavlyssning,

samlade i Forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen (SOU 2002:95)."

//MatsB   v 1.0 2008-07-06