Militärområdenas
och försvarsområdenas krigsstabsplatser utformades som gemensamma stabsplatser, i tal
ofta kallade Gplatser, med den gängse förkortningen gpl. I gplatserna samlades
militär och civil ledning inom respektive område. Gplatserna var uppdelade i ett
antal olika delar som var geografiskt åtskilda.
Anläggningar
Krigsstabsplatserna var uppbyggda som ett antal separata anläggningar, av
vilka några användes parallellt, medan några var reservanläggningar.
A1-anläggningen var den ordinarie huvudanläggningen där de viktigaste
delarna av den operativa ledningen var samlade. För högkvarteret och militärområdena var
detta en berganläggning, för försvarsområdena var detta antingen en
berganläggning eller en ovanjordsanläggning, beroende på läge och ekonomi.
Ungefär hälften av försvarsområdena fick en berganläggning under den stora Gplats-utbyggnaden under 1950- och 1960-talen.
A2-anläggningen var ordinarie anläggning för de delar av staben som
inte utövade direkt operativ ledning. A2-anläggningen var oftast en
ovanjordsanläggning.
B-anläggningen, i något fall -anläggningarna, var reservstabsplats.
Denna var i krig bemannad med en begränsad styrka, framför allt sambandspersonal
som såg till att sambandet fungerade. B-anläggningen var beredd att ta över
A1-anläggningens funktion om det skulle behövas. Försvarsområdenas Gplatser hade
normalt ingen bemannad B-anläggning. I slarvigt bruk användes ibland begreppet
B-stabsplats om en reservstabsplats vilken som helst oavsett ifall den var
bemannad eller inte.
Reservstabsplatser. Utöver den eventuella bemannade
B-stabsplatsen, fanns dessutom förberedda reservstabsplatser. Dessa var platser som normalt inte
var bemannade, men som var rekognoscerade och i någon mån förberedda för att
kunna ta över ledningsfunktionerna. Det kunde exempelvis röra sig om att någon
viss Fo-stabsplats var förberedd för att kunna ta över som milostab i det fall
såväl milostabens A1-anläggning som dess B-anläggning blev utslagna eller
oanvändbara.
Utöver dessa anläggningar fanns för många Gplatser dessutom en eller flera
C-stabsplatser, rekognoscerade platser där rörliga (transportabla) förband
kunde bygga en reservstabsplats av ungefär den modell som armékårsstaberna hade
tidigare (se sidan om operativ ledning). Dessa
C-stabsplatser blev utbyggda efter det att spionerna Wennerström och Bergling
hade avslöjat läget för de flesta högre stabsplatser. Syftet med
C-stabsplatserna var att genom rörliga förband ge möjlighet att utnyttja ett
mycket stort antal alternativa stabsplatser, och därigenom kunna hålla fienden i
ovisshet om var stabsplatsen faktiskt var belägen.
De rent civila delarna inom områdets ledning samlades i en stabsplats
som i vissa lägen kallades A3-stabsplats. Denna var uteslutande civil.
Sändarannex
Radiostrålningen från radio- och radiolänksändningar var ganska avslöjande
för en Gplats. För att undvika att röja Gplatsernas läge genom radiostrålning
byggdes därför särskilda sändarannex. Alla radiosändare flyttades
till dessa annex. Större anläggningar hade flera sändarannex. Eftersom
radiostrålningen, liksom skogen av master och antenner, gjorde sändarannexet
till en lätt avslöjad punkt, anlades sändarannexen ofta i bergrum.
Gplatser och folkrätten
Under senare delen av kalla kriget kom Gplatsernas princip att blanda civila
och militära ledningsfunktioner att ifrågasättas. I enlighet med folkrätten
borde ju civil ledning vara skyddad från angrepp. Därför verkade det olämpligt
att ha civil och militär ledning samgrupperad (se även
en separat sida om folkrätten, samt
en sida om totalförsvaret).
På försvarsområdesnivå genomfördes bland annat av denna anledning en utflyttning av den civila
ledningen från Gplatserna, kvar i Gplatsen från civilt håll blev endast samverkanspersonal. Övrig
civil ledning (åter-)flyttades till länsstyrelsens (eller motsvarande)
krigsledningsplats. På milonivå skedde aldrig någon motsvarande separation, utan
milot och dess civila motsvarighet civot leddes även fortsättningsvis från en
gemensam Gplats.
//MatsB v 1.1 2008-01-17, v 1.2 2015-09-27
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.