Berghangarer

Under denna rubrik avhandlas flygvapnets berghangarer i Sverige under kalla kriget.

Vid vissa av Sveriges flygflottiljer anlades berghangarer under det kalla kriget. Det var på flottiljer som satte upp jaktförband som berghangarer antingen byggdes eller planerades.

Syfte

Den ursprungliga tanken med berghangarerna var att ha skyddade klargörings- och underhållsområden för jaktflyget. Försök med klargöring (tankning etc.) i bergrum visade dock att ventilationen inte var tillräcklig för detta, det blev risk för explosion, och i ett bergrum fullt av bränsle och ammunition vill man inte riskera explosion.

Den praktiska krigsanvändningen planerades därför mer som skyddad uppställning och underhåll.

Utformning

De flesta berghangarer såg ut som en lång tunnel med tvärskepp. Med tunnelöppningar i båda ändar kunde trafikstockningar i möjligaste mån undvikas. I tvärskeppen fanns utrymmen för underhåll, uppställning etc.

Bilden till vänster visar interiören från den nya berghangaren vid F9 Säve. Det är flygplan J29, "Tunnan" som bogseras genom tunneln.

Flottiljer med berghangar

Vid följande flottiljer byggdes berghangarer:

F8 Barkarby

F9 Säve (två anläggningar)

F13 Bråvalla

F16 Uppsala

F18 Tullinge (två anläggningar)

Den äldre hangaren vid F9 byggdes redan 1942 och sägs vara en av världens äldsta berghangarer, om inte den allra äldsta.

Bergtunnlar

Längre fram under kalla kriget, i samband med att bassystem 90 infördes, planerades ett antal bergtunnlar i anslutning till flygbaserna. Bergtunnlarna skulle skydda planen på baserna, men saknade de större utrymmen för underhåll m.m. som berghangarerna hade.

Vid Fällforsbasen byggdes en bergtunnel för utprovning av konceptet. Konceptet föll mycket väl ut, men kalla kriget tog slut, och det blev aldrig några fler bergtunnlar byggda.

Museum

Den nyare berganläggningen vid F9 Säve har blivit museum, se www.aeroseum.se.

//MatsB   v 1.0 2007-12-20