Under
denna rubrik avhandlas arméns värn i Sverige under kalla
kriget.
Värn byggdes vid platser som ansågs viktiga att försvaras. Det kunde röra sig om
allt från enkla ståvärn för skyttesoldater till fasta värnkanoner eller
luftvärnstorn.
Skyttevärn
Skyttevärn kunde variera från enkla "gropar i marken" till omfattande
försvarsanläggningar med skyddade värn och förbindelsegångar.
Vid
punkter eller objekt som ansågs viktiga att försvara anlades skyttevärn av olika
slag. Vid och i större städer anlades skyttevärn runt och även inne i städerna.
En bra bokserie om de skånska städernas försvar finns på
Fort & Bunker.
Värnkanoner
Värnkanoner
placerades vid fasta försvarsobjekt som ansågs särskilt utsatta för angrepp.
Många värnkanoner var utrangerade pjäser som tidigare haft annan användning.
Kanoner från skrotade eller moderniserade fartyg fick ofta ny användning som
värnpjäser. De grövsta kalibrarna återanvändes ofta i
kustartilleriet. Vissa kom till användning i
fästningsanläggningar som exempelvis Bodens
fästning eller Vabergets fästning vid Karlsborg.
Torn från skrotade eller
moderniserade stridsvagnar var en annan kategori som kom till användning som
värnpjäser. Tornet på bilden till vänster kommer från en stridsvagn m/41.
Sådana torn placerades ofta runt flygfält för att försvara dem mot fientliga
angrepp.
Luftvärn
Vid platser som ansågs riskera angrepp från luften anlades pjäsplatser för
luftvärnspjäser. Eftersom luftvärnspjäserna helst skulle ha fri sikt horisonten
runt, anlades pjäsplatserna på höga punkter, berg eller på taken av höga
byggnader. I de fall varken berg eller höga byggnader fanns att tillgå, byggdes
luftvärnstorn för att få en bra placering av luftvärnspjäserna.
Bilden
till vänster visat ett luftvärnstorn. Luftvärnspjäsen stod på tornets ovansida.
Inuti tornet fanns rum för vilande avlösning, skydd etc. Tusen tack till Jonas
för lånet av bilden!
//MatsB v 1.1 2008-01-07
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.