Lokalt civilt försvar - Utrymningsplaner




De lokala utrymningsplanerna beskrivs på denna sida.

Utrymningsplaner

Städer och andra större tätorter skulle under kalla kriget ha utrymningsplaner för hur orten skulle kunna tömmas på civilbefolkning. Dels fanns en plan för beredskapsutrymning då framför allt barn och gamla evakuerades, dels fanns en plan för så kallad snabbutrymning vid överhängande risk för angrepp, då alla som inte behövdes för krigsinsatsen evakuerades.

Bakgrund

Bakgrunden till utrymningsplanerna är densamma som bakgrunden till befolkningssskyddsrummen, för detaljer se därför sidan om befolkningsskyddsrum. Sammanfattningsvis kan sägas att under första delen av kalla kriget var det allmänna antagandet att ett kommande krig inte skulle ta hänsyn till civilbefolkningen, utan att befolkningscentra tvärtom skulle utsättas för terrorbombningar liknande de som skett av Tysklands städer under andra världskriget, fast under kalla kriget skulle dessa bombningar eventuellt ske med kärnvapen.

Av denna anledning skulle varje större tätort ha utrymningsplaner. Utrymningsplanerna beskrev hur civilbefolkningen på bästa sätt skulle ta sig bort från tätorten till en relativt sett tryggare tillvaro på landsbygden.

Beredskapsutrymning

För att minska de civila förlusterna i händelse av fientligt angrepp mot tätorten fanns planer för beredskapsutrymning av orten. Beredskapsutrymning innebar att framför allt barn, mödrar med småbarn samt gamla och sjuka evakuerades från tätorten. Beredskapsutrymningens planer antog att utrymningen kunde ske under organiserade former och utan alltför stor tidspress.

Beredskapsutrymningens syfte var liknande syftena med de evakueringar av barn och äldre som skedde från städer i krigsdrabbade länder under andra världskriget. Barn och äldre behövdes inte för krigsinsatsen. Av humanitära såväl som sjukvårdslogistiska skäl var det bra om barn och äldre inte drabbades av bombangreppen mot städerna. Dessutom visade erfarenheterna från bombkriget att städernas försörjning av vatten, el, livsmedel etc. blev ansträngd då infrastrukturen drabbades. Genom att minska folkmängden i städerna minskades också belastningen på försörjningsinfrastrukturen.

Erfarenheterna visade också att angrepp mot en oevakuerad stad ofta ledde till flyktingströmmar av civila bort från den angripna staden. Dessa flyktingströmmar belastade transportnätet vid en olämplig tidpunkt, och ställde dessutom svårplanerbara krav på livsmedelsförsörjning och inkvartering av dessa flyktingar. Genom att genomföra en beredskapsutrymning kunde istället transporterna av civila skötas under ordnade former vid tidpunkter då transportinfrastrukturen tålde det.

Snabbutrymning

Om tätorten stod inför överhängande risk för angrepp fanns en plan för snabbutrymning. Snabbutrymning innebar att alla som inte fått order att stanna på orten skulle lämna orten skyndsamt.

Utrymningsplanen för snabbutrymning delade in tätorten i ett antal bostadsområden. För varje bostadsområde angavs dels en utrymningsstation inom orten där civilpersoner i behov av transport skulle samlas för kollektiv transport, dels den mottagningsplats på landsorten dit civilbefolkningen i första hand skulle transporteras. Den som kunde ordna egen transport uppmanades att vid utrymning ta sig direkt till mottagningsplatsen på landsorten och anmäla sig där. Från dessa mottagningsplatser skulle den utrymda civilbefolkningen därefter spridas alltefter vilka inkvarteringsmöjligheter som gavs.

Utrymningsplanen anslogs i flerbostadshusens trappuppgångar, och trycktes även i viss utsträckning i telefonkatalogen. Nedan återfinns en bild av ett sådant anslag, anslaget på bilden visar utrymningen av Örebro.

Under senare delen av kalla kriget antogs att det i det eventuella kommande kriget skulle göras större åtskillnad på kombattanter och icke-kombattanter. Såväl utrymningsplaner som befolkningsskyddsrum fick därför lägre prioritet. Som påpekats på sidan om folkrätten var detta nog i hög grad ett önsketänkande. Inte minst var det ett ekonomiskt motiverat önsketänkande, eftersom man med hänvisning till folkrätten kunde avstå från skyddsåtgärder för civilbefolkningen.

//MatsB   v 1.0 2009-07-06


   Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är intresserad av.
Google
 
       Besök även vår systerwebplats www.kalla-kriget.se!

matsb@bergrum.se © 2009 - 2014 • Allt innehåll upphovsrättsskyddat enligt lag.

bergrum.se